Hem / Att delta i NSU / Förslag till nya studiekretsar / 2006 / C. Social republikanism och välfärdsstaten: nya perspektiv på arbete, fördelning och demokrati

Social republikanism och välfärdsstaten:
Nya perspektiv på arbete, fördelning och demokrati

Social republikanism: ett nytt paradigm inom välfärdspolitiken?
Under senare år har republikanism fått en pånyttfödelse inom den politiska filosofin genom tänkare som Philip Pettit och Quentin Skinner (Pettit, 1997, Skinner, 1998). Republikanismens syn på frihet handlar om att inte vara utelämnad åt någon annans godtyckliga och nyckfulla maktutövning (ex. en monark). Den frihet som ligger i att stå fri från andras godtyckliga makt är inte tryggad utan en aktiv och engagerad medborgarkår. Centrala värden i den republikanska frihetstraditionen är följaktligen utbrett politiskt deltagande, medborgerliga dygder och engagemang för det gemensamma bästa. Begreppet "social republik" avser en ekonomisk och social aspekt av ett sådant ideal. Den sociala republiken består av politiskt och socialt jämlika medborgare där var och en har en trygg materiell resursandel att falla tillbaka på och därigenom har det socio-ekonomiska oberoende på vilket medborgarskapet vilar. Det blir därför av stor vikt är att trygga de materiella förutsättningarna för att varje person, med värdighet och utan fruktan, underdånighet eller sårbarhet för institutioners eller aktörers godtyckliga makt kan delta som autonoma medborgare i det gemensamma livet (White, 2003:4, jfr Pettit, 1997:158ff). Republikanismen lægger vægt på menneskers samfundsmæssige frihed og det lige og aktive medborgerskab og med tilføjelsen af en social dimension skabes en social republikanisme, et materielt grundlag, der giver en økonomisk forudsætning for den politiske frihed. Det kan være en form for andel i det økonomiske produktionsgrundlag, et garanteret udbytte eller en garanteret indkomst.

Detta är ett öppet och pluralistiskt ideal med en stor grad av överlappning och korsbefruktning med andra normativa perspektiv (Pettit, 1997). Beroendet av andras godtyckliga maktutövning kan exempelvis handla om hinder för att få leva som man vill (liberalers kamp för mångfald och tolerans), att vara beroende av en arbetsgivare som vid tillfällig anställning kan sparka en och rycka bort försörjningen när som helst, eller vara hänvisad till nedbrytande och odemokratiska arbetsvillkor till vilka man står maktlös (marxisters kamp mot löneslaveri), att vara ekonomiskt utelämnad åt en livspartners beslut och maktresurser (feministers kamp mot patriarkala strukturer) eller statliga byråkraters och handläggares svårförutsägbara beslut (anarkisters kamp mot klientisering och byråkrati).

Denna krets vill undersöka vad republikansk frihet och dess politiska ideal om likställdhet och oberoende kräver i en modern välfärdspolitik. Under det senaste decenniet har en litteratur växt fram återintroducerar och moderniserar den republikanska traditionen och knyter an till den politisk-ekonomiska idéströmning som utgår från James Meade, John Rawls och deras ideal "property-owning democracy" (Ackerman & Alstott, White et al, 2003, Wright, 2005). Man bör, skrev Rawls, rikta sina insatser mot att fördela resurser och förmågor jämlikt i början av människors liv och genom mekanismer för en spontan jämlikhet hellre än att, såsom välfärdsstaten, reaktivt korrigera ojämlikheter genom olika omfördelningar och skyddsnät i efterhand (även om man givetvis behöver göra det också!). En sådan observation utgår från det förhållande att en kapitalistisk välfärdsstat, trots sin omfördelande ambition, lämnar stora initiala ojämlikheter i förmögenheter och förmågor intakta - omständigheter vi inte kan hållas ansvariga för. En sådan ojämlik fördelning kommer därigenom att prägla medborgerliga, politiska maktrelationer och det offentliga livets karaktär (Rawls, 2001:137f, jfr Krouse & Macpherson, 1988). Den kommer, enligt detta synsätt, i högre grad att göra människor ofria i den republikanska bemärkelsen av att vara utelämnad åt andras välvilja och nyckfulla beslut. Ur republikansk synvinkel riskerar detta slags beroenderelationer också att gröpa ur den sociala grunden för en gemenskap av trygga, jämlika och autonoma medborgare med det gemensamma bästa för ögonen.

Välfärdsstatens problem och otillräcklighet: Dimensioner av republikansk ofrihet
Det är inte någon tillfällighet att det nyväckta intresset för dessa perspektiv sammanfaller i tid med att en allt större andel av medborgarna i europeiska välfärdsstater under trycket av arbetslöshet och workfare-politik fått erfara vissa av de begränsningar i välfärdsstatskapitalismen som idealet "property-owning democracy" syftat till att motverka. Under de senaste decennierna har kunnat noteras ett ökat beroende av behovsprövade bidrag och hårdare krav på motprestation i relation till sociala rättigheter samtidigt som förmögenhetsbeskattning, arvsbeskattning osv. dämpas eller tas bort. Den framväxande socialrepublikanska idéströmningen vill utforska vägar att vända tendensen i motsatt riktning: kan man frigöra människor från behovsprövning och andra former av beroenderelationer där indidivder står sårbara för exploatering, underkastelse och godtycklig makt? Kan man inom en republikansk utopi för vår tid upprätta en grund för frihet, medborgardygder och politisk gemenskap genom nya mekanismer för fördelning och delaktighet?

I denna ansats kan urskiljas konturerna till ett nytt välfärdspolitiskt paradigm som denna krets önskar bidra till att utforska, precisera och tillämpa. Kretsen har för ambition att i dialog med internationell litteratur och samtida välfärdsforskning introducera, tolka och vidareutveckla socialrepublikanska - och närliggande - perspektiv på arbete, fördelning och demokrati i en nordisk kontext. På många sätt har skandinaviska välfärdsstater i internationell jämförelse genom sin tyngdpunkt på generell välfärd och medborgarskap som grund för sociala rättigheter varit sällsynt lyckosamma när det gäller att uppnå en jämn fördelning av livschanser och välfärd (Korpi & Palme, 1998). En utgångspunkt för denna krets är emellertid observationen att många ofriheter kvarstår inom ramen för sådana arrangemang. Trots sociala och ekonomiska framsteg lever många människor stora delar av sina liv i reaktiva system som genom behovsprövning och villkor placerar individer i sårbarhet för makthavares och handläggares oförutsägbara beslut (ex. genom ofrivilligt deltagande i arbetsmarknadspolitiska program). Andra människor lever, på grund av sina inkomst- och arbetsvillkor under stor sårbarhet för en arbetsgivares, livspartners eller släktings ekonomiska makt. Utifrån det republikanska perspektivet är inte poängen huruvida aktörer eller institutioner faktiskt använder sin makt över sårbara personer som är beroende av deras beslut på ett begränsande sätt, utan den ofrihet för den enskilde som är förknippad med att de kan göra det.

Republikansk ofrihet kan också ta sig uttryck i ett urgröpt och avpolitiserat offentligt rum. Beroende av andras nyckfulla beslut, och den rädsla och otrygghet som alstras av sådana villkor av ofrihet kan antas urholka förutsättningarna för gemenskapskänsla och solidaritet (Bauman, 1999). Genom sin fokusering på mekanismer för initial fördelning av inkomst och kapital (snarare än efterföljande omfördelning), socio-ekonomiskt oberoende och demokratiskt deltagande är "social republikanism" en fruktbar startpunkt för att uppmärksamma, beskriva och kritisera sådana ofriheter, samt i sökandet efter institutionella former som kan göra någonting åt dem. I vilken mån existerar dessa ofriheter? Vari, mer exakt, består de? Och hur kan den välfärdstradition som bejakar generell välfärd utvecklas för att undvika dem?

Allmänna observationer för en socialrepublikansk  forskningsagenda
Eftersom dessa värden kan tolkas på många olika sätt finns inte ett riktigt svar på någon av dessa frågor. Perspektivet öppnar emellertid en distinkt agenda för såväl normativt som empiriskt inriktade undersökningar av frihet, ojämlikhet och samtida välfärdspolitik. Uppmärksammandet av dessa republikanska dimensioner av frihet inom området arbete, fördelning, demokrati samt deras inbördes relation ger en grund för att belysa missförhållanden som kan observeras av empirisk välfärdsforskning och möjliga motmedel, ex. mekanismer för deltagande och integration under massarbetslöshet, möjliga kopplingar mellan sjukskrivning, utbrändhet och demokrativärden och de ofriheter som är knutna till den rådande könsarbetsfördelningen. Genom den skeva fördelningen av kapitalinkomster och svårigheten att etablera sig på arbetsmarknaden och därmed i socialförsäkringssystem skärps en ojämlikhet mellan generationerna, och mer generellt mellan arbetsmarknadens "insiders" och "outsiders" inom nämnda frihetsvärden.

Socialrepublikanska krav på en fördelningsstruktur som motverkar underdånighet, fruktan och därigenom främjar medborgerliga dygder fokuserar möjliga förklaringar i arbetet med att förstå varför problem med utbrändhet och höga sjukskrivningstal uppkommer och medel för att undvika dem. Ett offentligt rum som inspirerar medborgaranda och socialt engagemang är en central komponent i republikanska ideal. Inställningen till arbetets värde och viljan till deltagande varierar mellan olika institutionella arrangemang där vissa förutsättningar tycks göra att människor är motiverade av arbetets egen tillfredsställelse medan andra tenderar att ge en mer instrumentell syn på arbetets värde (Esser, 2005). "Social ekonomi" och "ekonomisk demokrati" är i detta sammanhang relevanta begrepp som på olika sätt kommit att utgöra diskursiva knutpunkter för ambitioner om en ekonomi och ett arbetsliv som inte uteslutande drivs av kortsiktigt individuellt vinstintresse utan där lust till arbete, delaktighet, gemenskap och kreativitet är helt centrala drivkrafter.

Fokuseringen på socio-ekonomiskt oberoende och reformer för egendomsspridning eller andra fördelningsformer som stärker autonomi i förhållande till arbetsgivare, privatpersoner och statliga institutioner måste emellertid ur republikansk synvinkel också ställas i relation till andra inskränkningar av medborgerlig autonomi och politiskt deltagande, inte minst patriarkala strukturer i hela samhällslivet. Innebörden av autonomi och frihet från godtycklig makt i arbetslivet har ofta skilda förtecken för kvinnor och män. Benägenheten att ta sig an hemarbete och uttrycka ideellt engagemang är som bekant oftast större för kvinnor än män varför en analys av republikansk frihet i moderna välfärdsstater måste belysa hur olika aspekter av republikansk frihet/ofrihet samverkar. Att främja en resursfördelning för ekonomiskt oberoende ger bara större likställdhet för alla om det samtidigt innebär att kvinnor blir mindre sårbara för godtycklig makt också i den privata sfären. En central fråga är således vilka redskap som kan säkra allas möjlighet till medborgerligt engagemang och oberoende genom en rättvis fördelning av arbetet i hem och civilsamhälle.

Välfärdsmodeller och socialrepublikanska värden
En målsättning för kretsen är att blottlägga och ställa faktiska utvecklingstendenser mot välfärdspolitikens klassiska ambition att verka för generell välfärd, medborgardygder och tillfredsställelse med det egna arbetet. Arbetet syftar till att länka empiriska lärdomar och praktiska erfarenheter till filosofiska ideal. I en sådan korsbefruktning skapas utrymme för "konkreta utopier" om arbetets och välfärdsstatens framtid, som särskilt fokuserar utrymmet för nya fördelningsmekanismer och nya former för arbete och demokrati. Praktiska välfärdsmodeller måste te sig moraliskt tilltalande och fungera som inspiration för långsiktiga strävanden. Samtidigt måste de också förr eller senare ta hänsyn till genomförbarhetshänsyn. Därför måste en central fråga också om nya välfärdsmodeller som, i linje med socialrepublikanska ideal placerar autonomi- och demokrativärden i förgrunden (ex. Goodin, 2001), samtidigt kan mobilisera och vidmakthålla politiskt stöd för välfärdspolitiken.

En viktig normativt inriktad del av detta projekt handlar om hur vi mer specifikt skall förstå innebörden av frihet och vad som bör göras för att sprida den. I den samtida välfärdspolitiska debatten finns en bred uppsättning förslag om att upprätta en materiell grund för det jämlika medborgarskapet genom olika slags sociala fonder, avkastningsandelar, vinstdelning som syftar till att minska beroende av behovsprövade system och främja likställdhet i medborgerliga och privata relationer. Generella och medborgarbaserade fördelningsarrangemang som medborgarinkomst/medborgarlön och grundkapital har i den internationella debatten av många betraktats som fruktbara vägar att ge människor en förhandlingsmakt som, genom sin villkorslöshet, kan fungera som språngbräda för konstruktiv aktivitet innanför och utanför lönearbetets form; kooperativ, frivilligarbete, lönesubvention vid eget företagande, möjlighet för dem med sämst utgångsläge att förhandla till sig bättre villkor. Samtidigt väcker detta också frågor om hur vi skall förstå krav på socio-ekonomiskt oberoende i relation till krav på deltagande och självförsörjning, och hur fördelningsverktyg för demokratisering och oberoende skall formas för att undanröja hinder för jämställdhet mellan könen (Fraser, 1997).

Ett annat bärande tema för kretsen rör vilka alternativ som finns till traditionella sätt att driva/organisera företag och ekonomisk verksamhet samt därigenom sprida möjligheterna till utvecklande aktivitet och medborgerligt engagemang (Howard, 2000, Wright et al, 2003). Vilken relevans har ur detta perspektiv förslag om arbetarägda företag, marknadssocialism och en vidgad social ekonomi? Hur åstadkommer man ett klimat som möjliggör för anställda/arbetande att säga ifrån utan oro för att äventyra försörjningen, flexibelt växla mellan olika aktiviteter, hitta rätt plats i livet och få makt över sin egen tillvaro? (Rehn, 1977). Genom att ur frihetsperspektiv uppmärksamma relationen fördelning, arbete och demokrati kan de möjliga implikationerna av skilda fördelningssystem för flexibilisering och demokratisering av arbetslivet synliggöras.

Eksempler på social republikanistiske fokusområder i de skandinaviske velfærdssamfund
I de skandinaviske velfærdsstater kan man se forskellige former for træk af social republikanisme i den politiske tradition og kultur. De bygger alle på opfattelser af forholdet mellem det økonomiske og politiske liv, som bryder og har brudt med de traditionelle liberale og marxistiske opfattelser. Man kunne tænke sig, at kredsarbejdet kunne tage udgangspunkt i en nærmere undersøgelse af disse traditioners idemæssige normative forankring og samfundsmæssige udvikling i de skandinaviske lande.

Det gælder f.eks. følgende traditioner:

1. Andelsbevægelsen.
Med udspring i bondebevægelserne har man på forskellige produktions- og forbrugsområder etableret økonomiske fællesskaber, byggende på solidaritet, hvor én mand har haft én stemme (i modsætning til aktieselskaber, efter økonomisk indskud) og hvor man har fordelt fortjenesten efter omsætning. Det betyder at der her ligger en tradition for at etablere et økonomisk grundlag for et aktivt lokalt og politisk demokrati. Hvorledes kan man se andelsbevægelsens principper i forhold til den social republikanske tradition? Hvorledes står forskellige dele af andelsbevægelsen i de nordiske lande, og hvilke ide- og principdebatter føres her?

2. Økonomisk demokrati
Ideer om forskellige former for økonomisk demokrati havde stor politisk betydning i 1970'erne i alle de skandinaviske velfærdsstater. Det gjaldt både planer om kollektiv og individuel ejerskab samt tanker medarbejderstyrede virksomheder. Selvom de store planer blev skrinlagt, findes der stadig forskellige former for eksperimenterende virksomheder med økonomisk demokrati. Hvorledes forholder tanker om økonomisk demokrati sig til hele den social republikanistiske idetradtion? Hvor står debatten om økonomisk demokrati internationalt og i de skandinaviske velfærdsstater i dag?

3. Sociale penge
I de skandinaviske velfærdsstater eksisterer også en tradition for forskellige former for social kreditgivning. Den bygger dels på ideer om rentefri penge dels på tanker om en social økonomi, der bygger på samfundsideer, hvor økonomi ses ud fra et socialt og økologisk samarbejdsaspekt. Hvorledes kan tankerne om rentefri økonomi samt en Rudolf Steiner-inspireret økonomiopfattelse ses i et socialt republikansk perspektiv? Forudsætningen for at man i kredsen vil kunne fokusere på sådanne emner, vil nok være, at man kan finde medlemmer på disse områder i flere lande, således at disse fokusområder får en tvær-national forankring.

Kretsens målsättning och målgrupp
Målsättningen för krets 3 är att bidra till en vitalisering av den ideologiska debatten kring de europeiska välfärdsstaternas och de sociala rättigheternas framtid med utgångspunkt i socialrepublikanska idéer om politiskt medborgarskap, socio-ekonomisk oberoende och demokratiska deltagarmöjligheter. Genom att utforska socialrepublikanska och angränsande normativa perspektiv samt ställa värden om frihet, likställdhet och demokrati i relation till empirisk välfärdsforskning och befintliga välfärdsdiskurser syftar den till att möjliggöra en korsbefruktning mellan

- Normativ politisk filosofi och empirisk forskning om politiska institutioner och välfärdsregimer,
- Akademisk forskning och sociala rörelser

En helt central målgrupp är personer som är engagerade i sociala rörelser av olika slag. Vardaglig erfarenhet av ofrihet och engagemang för att göra någonting åt den är en grundläggande drivkraft och resurs för att förstå och motverka de sociala problem och relationer som kretsen uppmärksammar. Kretsen vänder sig till både empiriker som är intresserade av att diskutera ideal och medel för att länka faktiska förlopp i en önskvärd riktning och till filosofer, samhällsvetare och andra som är intresserade av att precisera och knyta filosofiskt grundade ideal till rådande institutioner. I forlængelse heraf arbetar kretsen videre med tanken om alternativa mötesformer for at bygge bro mellem forskellige verdener og synsvinkler, samt for at få debatten og ideerne til at udvikle sig på nye måder under sessionerne. Konkret vil vi fortsat arbejde med Open Forum, Workshops mv. samt med energiøvelser undervejs, i stil med den tidligere krets 3. Vi vil forsøge at videreudvikle koncepterne og tage nye ind. Tanken er også, at vi i højere grad vil arbejde systematisk og skriftligt med at reflektere over vores erfaringer med de alternative mötesformer med henblik på senere formidling.

Deltagare
Kretsens förväntade deltagarantal per session är mellan 15-25 personer. Detta antagande grundas i att det från den tidigare krets ur vilken denna framspringer finns ett stort antal personer från Sverige och Danmark som på olika sätt förväntas delta i den kommande kretsens arbete. Från Sverige: Per Almgren, Simon Birnbaum, Kicki Bobacka, Lennart Fernström, Mats Höglund, Per Janson, Karolin Lundström, BörjeLindblom, Paula Richter,
Från Danmark: Erik Christensen, Tina Frederiksen, Søren Chr. Lund, Peter Mølgaard Nielsen, Gunna Starck och Christian Ydesen.

Kretsens nätverk har förgreningar även i Norge och Finland och vi räknar med att framöver kunna mobilisera krafter även från dessa håll. Representanter finns från akademiska miljöer i olika nordiska länder från forskare med inriktning mot exempelvis statsvetenskap och sociologi, men också personer som är aktiva i sociala rörelser och politiska partier i respektive land. Därutöver har kretsen kontakt med många nya personer som den förväntas kunna involvera i den kommande kretsens arbete, bl.a. vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet, EURED - European Union for the Research in Economic Democracy
http://www.econ-pol.unisi.it/econdem/ och Transform (European Network for Alternative Thinking and Political Dialogue),  Miljöpartiet (Sverige) samt Folkrörelserna för medborgarlön i Sverige och Danmark.

Koordinatorer för den kommande kretsen är (preliminärt) Gunna Starck (Danmark) och Mats Höglund (Sverige).

Förslaget till ny krets är författat av Simon Birnbaum (Stockholms universitet) och Erik Christensen (Aalborgs universitet) med stöd av Mats Höglund, Karolin Lundström, Peter Mølgaard Nielsen och Gunna Starck.

Litteratur
Ackerman, Bruce & Alstott, Anne, (1999), The Stakeholder Society, New Haven & London: Yale University Press.

Barker, J. (1997) "The Mondragon Model: a new pathway for the twenty-first century" in The Organization of the Future edited by F. Hesselbein, M. Goldsmith, R. Beckhard, Jossey-Bass 1997.

Bauman, Zygmunt (1999), På spaning efter politiken, Göteborg: Daidalos.

Bergström, Villy (1973), Kapitalbildning och industriell demokrati, Stockholm: Tiden.
Brus, Wlodzimierz, and K. Laski, From Marx to the market. Socialism in search of an economic system, Oxford: Clarendon Press, 1989. Argues that the problems of the command economy and of the attempts to reform them by introducing forms of market socialism push by their own logic toward the reassertion of a predominantly private-property, i.e. capitalist, market economy.
Bowles, Samuel, and Herbert Gintis, Democracy and capitalism: Property, community, and the contradictions of modern social thought, New York: Basic Books, 1986.
Bowles, Samuel, Herbert Gintis and Bo Gustaffson, eds., Markets and democracy: participation, accountability and efficiency, Cambridge University Press, 1993. An impressive collection of contributions by many of the best economists involved in the recent debates, including Moene, Nuti, Pagano, Putterman, Roemer, Weitzman.
Dahl, Robert A. (1985), A preface to economic democracy. 

Dow, Gregory K. (2003), Governing the firm : workers' control in theory and practice, Cambridge University Press.

Dowding, Keith, Wispelaere, Jurgen de, White, Stuart (2003), Stakeholding - A New Paradigm in Social Policy, i Dowding et al (red.), The Ethics of Stakeholding (2003), Basingstoke & New York: Palgrave Macmillan.

Esser, Ingrid, (2005), Why Work? Comparative Studies on Welfare Regimes and Individuals' Work Orientations, Swedish Institute for Social Research, Doctoral dissertation, Stockholm University.

Estrin, S. (1991) "Yugoslavia: a Case of Self-Managing Market Socialism" Journal of Economic Perspectives Fall 1991

Fraser, Nancy, 'Gender Equity and the Welfare State: A Postindustrial Thought Experiment' i Benhabib, Seyla (red.), Democracy and Difference, Princeton: Princeton University Press.

Goodin, Robert, 'Work and Welfare: Towards a post-productivist welfare regime', British Journal of Political Science, 2001, 31, 13-39.

Howard, Michael W., (2000): Self-Management and the Crisis of Socialism, Lanham: Rowman & Littlefield.

Jackson, Ben, (2005): 'Revisionism Reconsidered: 'Property-owning Democracy' and Egalitarian Strategy in Post-War Britain', Twentieth Century British History, 16 (4).

Korpi, Walter & Palme, Joakim, 1998: "The Paradox of Redistribution and Strategies of Equality: Welfare State Institutions, Inequality and Poverty in the Western Countries", American Sociological Review, 1998, 63, 661-687.

Krouse, Richard & Macpherson, Michael (1988), 'Capitalism, Property-owning Democracy, and the Welfare State', A. Gutmann (red.), Democracy and the Welfare State, Princeton, Princeton University Press.

Market socialism : the debate among socialists / participants: David Schweickart ... ; [edited by Bertell Ollman] New York, N.Y, Routledge, 1998.

Le Grand, Julian, and Saul Estrin, eds., Market Socialism, Oxford University Press, 1989.

Meade, James, (1964), Efficiency, Equality and the Ownership of Property, London: Allen & Unwin.

Meade J. E. (1972), The Theory of Labour-Managed Firms and Profit-Sharing, Economic Journal, vol. 82, March, Supplement, pp. 402-428.

Meade J. E. (1980), Labour Co-operatives, Participation and Value-Added Sharing, in Clayre A. (eds.), The Political Economy of Co-operation and Participation. A Third Sector, Oxford, Oxford University Press.

Meade J. E. (1995), Full Employment Regained. An Agathotopian Dream, Cambridge, Cambridge University Press.

Pettit, Philip, (1997), Republicanism: A Theory of Freedom and Government. Oxford: Oxford University Press.
 
Rawls, John (1971), A Theory of Justice, Oxford: Oxford University Press.

Rawls, John (2001), Justice as Fairness: A Restatement. Cambridge: Belknap.

Rehn, Gösta (1977), Towards a Society of Free Choice, i Wiatr, J J - Rose, R (red), Comparing Public Policies. Wroclaw: Ossolineum.

Schweickart, D. (1993) Against Capitalism. Cambridge University Press

Schweickart, D. (2002) After Capitalism. Rowman & Littlefield Publishers.

Skinner, Quentin, 1998: Liberty Before Liberalism. Cambridge: Cambridge University Press.
van Parijs, Philippe, Real freedom for all: What (if anything) can justify capitalism?, Cambridge University Press, 1995
Vanek J. (1970a), The Participatory Economy, New York, Ithaca, Cornell University Press.
Vanek J. (1970b), The General Theory of Labour Managed Market Economies, New York, Ithaca, Cornell University Press.

Ward B. (1958), The Firm in Illyria: Market Syndacalism, American Economic Review, vol. 48, September, pp. 566-589.

White, Stuart (2000), 'Rediscovering Republican Political Economy', Imprints, 4 (2000), 213-35.

White, Stuart. 2003. Freedom, Reciprocity, and the Citizen's Stake, i Dowding, K - Wispelaere, J - White, S (red.), The Ethics of Stakeholding. Basingstoke: Palgrave Macmillan.

White, Stuart 2003. The Civic Minimum: On The Rights and Obligations of Economic Citizenship, Oxford: Oxford University Press.

Wright, Erik Olin & Fung, Archon (red.), 2003, Deepening Democracy: institutional innovations in empowered participatory governance, London: Verso.

Wright, Erik Olin (red.) 2005a, Redesigning Distribution: Basic Income and Stakeholder Grants as Cornerstones for an Egalitarian Capitalism, London: Verso.

Webbsidor:
Europeiska nätverket EURED: www.econ-pol.unisi.it/econdem . Där finns ytterligare en litteraturlista.
 
Ellermans hemsida: http://cog.kent.edu/Author/Ellerman.htm , Se på kap 1. Det som heter  "The Fundamental Myth of Capitalist Property Rights". Ellerman har även en egen hemsida på  http://www.ellerman.org .